Havet, jag, och stenar.

För mycket just nu, behöver ro.
Kan inte tänka.
Vill blunda.
Men mina ögon är bara öppna.
Skriker tyst.
Vill inte bli hörd.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0